Då och då påminns jag om att vissa människor...eller det kanske gäller alla nångång, men vissa kör det som sin grej att titta men inte se, att lyssna men inte höra, att röra men inte känna & att ge sig av men ändå inte lämna. Om du följer hummissbloggen & precis som jag håller på att sortera inombords, funderar över vanor & finslipar på de innersta drömmarna, så har jag märkt att man blir allt mer medveten om nuet. För mig växer naturen sig allt starkare som energikälla & då menar jag bara genom att vara medveten om att den ju är där hela tiden. Vi är i naturen hela tiden... (nästan lite poetiskt & kanske självklart, men ändå) Bilden är från alldeles i närheten av min arbetsplats. Jag har varit där väldig många gånger men först nu fyllts av ovillkorlig kärlek till omgivningen & liksom fått tillåtelse att hämta hur mycket kraft som helst ut naturens förråd... Se till att du ser, att du hör, att du känner & att du lämnar det du vill ge dig av ifrån. Då kan du med stolthet påstå att du lever i nuet & vet vart du är på väg.
See U
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar