30 mars 2011

bygga torn



Nio-åringar lär sig inom tre minuter att grunden måste vara stabil, samarbete är nödvändigt och att man klarar mycket högre än man tror, när de bygger torn av koner och cylindrar. De kan även se kopplingen att det samma gäller i hela livet. En välgjuten grund, anpassad till just ditt livstorn är avgörande för om det kan nå den höjd du drömmer om. Och bygger du noggrant de första våningarna, med fördel i samarbete med andra, så skapar du en "surfvågs-attityd" och tornet kan bli hur högt du vill.

Det är som vid en raketuppskjutning; det går åt mest kraft och bränsle i början och kommer man bara iväg i rätt riktning så är det snarare svårare att bromsa än att köra vidare. Man tjänar inte heller något på att ångra sig mitt i en raketstart. Det enda alternativet är att gilla läget och korrigera kursen när det behövs.

Och jag har märkt att ett stort hinder i mångas livstornsbyggen är att man inte tar sig ut och bort från den tyngdkraften som så gärna vill dra oss tillbaka till det vi är, det vi har och det som vi tror att vi är så trygga i. Den här envisa tyngdkraften, som en del kallar universums kraft, använder all sin fantasi och klurighet för att ifrågasätta och utmana oss när vi tar en ny kurs, bygger om eller skapar nya våningar i livet.

Här orkar många inte övervinna motgångar utan ger upp och testar något annat som man kanske visserligen också vill. Men gissa om samma motstånd kommer dyka upp??? Här tycker många att de är innovativa, nyskapande... Men allt görs på samma nivå - bara olika innehåll...om du vill bygga mot världsklass måste du kämpa dig ur tyngdkraften och inte ge upp på dina mål.

21 mars 2011



Allt för många försöker leva sina liv baklänges; de försöker skaffa sig fler saker eller mer pengar för att göra mer av det de vill göra så att de ska bli lyckligare.

Det fungerar i verkligheten tvärt om.

Man måste först vara den man verkligen är, sedan göra det man behöver göra för att få det man vill ha.

Margaret Young

Risk

Vad skulle jag göra om jag inte var tvungen att göra det perfekt? Eller om jag visste i förväg att det skulle gå bra...

De flesta svarar: - Mycket mer !!
Framgång är beroende av vår förmåga att ta steget ut ur huvudet och börja agera.
De flesta är bra på att kalkylera risk och smärta…och sätter sina första resultat i jämförelse med redan mästares.
Tex: de som går filmskola jämför inte sina elevfilmer med George Lucas elevfilmer de jämför dem med Stjärnornas krig….

SÅ istället sätter vi våra gränser på en säker nivå där vi vet att vi når framgång…
Och livet blir då lite trist, tröstlöst med en långsam kvävande känsla och jah det var så här det blev för mig… men livet känns trots allt säkert…

VÅGA GÖRA FEL och VÅGA ATT INTE NÅ FRAM

Vi måste bryta oss ur oss själva…
När vi säger att vi inte kan för att; jag är för gammal, för fattig, för blyg, för stolt, för feg, för ängslig, för dålig...

Så menar vi istället för det mesta att vi inte tänker göra något förrän vi är säkra på att kunna göra det med lyckat resultat…

So let´s make a list…
Om jag visste att det skulle gå hur bra som helst så skulle jag vilja prova…
-
-
-
-

Sätt listan på kylskåpet och se hur du börjar ta dig mot målen. Stryk dem efter hand och fira dig själv för att du är underbar.

09 mars 2011

Livet är som Skidskytte



Skidskytte måste vara den ultimata utmaningen och skidskyttar därmed den fulländade människan. Brain and Body... Du är uthållig, snabb, stark och kan mitt i detta fokusera, planera, kontrollera kroppen och utföra precisionsarbete under högsta stress. Vad kan slå det? De som behärskar detta kan klara vad som helst.

Stor beundran för Helena Ekholm, som idag manglade allt motstånd och vann med över två minuter - ensam om att skjuta fullt. Detta i friska Sibirien, i stormbyar och i VM. Oerhört världsklassigt gjort.
Läs och inspireras av Helena på hennes blogg: helenaekholm.com

Vi som inte är på den banan och kan pricka små små svarta hål med maxpuls bultande i bröstkorgen kan ändå föra in skidskytte i våra liv. Oavsett vad vi vill uppnå, är uthållighet ofta en avgörande faktor. Livet går på, ibland i full fart, ibland i lugnare takt. Väldigt sällan står det helt still. Så; förberedelse för olika uppgifter i fart, inta rätt position, sikta, skjut/gör, utvärdera i fortsatt fart, ta nya beslut, korrigera siktet och skjut/gör igen... - Skidskytte.

Ingen av alla skidskyttar i hela världen väljer att ligga på skjutvallen och fundera, hoppas på bättre väder eller "jag ska bara...först". De vet att de är chanslösa då. Samma i livet för övrigt. Det du verkligen vill uppnå måste till även om det regnar, även om du inte säkert vet att det kommer gå, även om det finns tvätt att stryka och även om det finns en dag i morgon också. Det blir inget för den som ska vänta på perfekt läge, för det kan alltid bli bättre förutsättningar i fantasin. Även de bästa får då och då ta en straffrunda, men då är man i varje fall med på banan.

Så kör livet från och med nu som skidskytt.

se mer: på tex Aftonbladet

07 mars 2011

Tiden




Nej den går inte fortare när vi har roligt, det blir bara så mycket trevligare då. Med risk för att snurra till det ska jag ge mig in i något slags paradoxresonemang.

En del av oss kör livet på grundvalen att vi har ett (1) liv, och det är detta. Då tycker jag att motivation nog borde skapas av bara det. Vi har ett liv och det går undan, så gör det du verkligen vill nu. Starta idag. Fast å andra sidan, varför bry sig om det ändå är svart och slut efter döden. Ni som kör på det kan nog sluta läsa nu.



Innerst inne vill alla göra skillnad och åstadkomma något slags avtryck...så kom igen och kör åt rätt håll. Tiden rinner som sand mellan fingrarna om du inte håller fokus. Jag vill helst avsluta mitt liv i vetskap om att jag har gjort allt jag kunnat för att utveckla mina talanger och utmana mig på alla nivåer. Väldigt få ångrar det som gått tokigt i livet, utan de flesta ångrar det som de önskar att de hade gjort.



Andra lever i visshet om att vi har levt förut och kommer att leva igen, både här på jorden och i andra dimensioner. Detta skulle kunna verka som att vi inte behöver oroa oss för tiden, men icke. Med denna livssyn följer att när vi befinner oss mellan två jordeliv väljer vi våra perfekta utmaningar och nivå av utveckling som vi skall nå. Om vi inte lyssnar på detta, som vi visserligen inte hör, när vi lever här, så blir det dubbelt värre nästa gång, eller så får vi åtminstone göra om samma läxa. Jag vill inte skriva på att man kommer födas som skadedjur eller någon bergart...men lätt blir det inte.

Det är alltså detta som vissa av oss känner mer än andra - vad är det vi är här för att utföra? - Så tiden som egentligen inte finns är alltså av vikt även här. 

Jag skulle även vilja påstå att det är en total win-situation att leva som att vi har levt förut, har inre talanger och erfarenheter med oss från tidigare liv och att vi kan lita på att vi har valt möjligheter som det är meningen att vi ska ta. OM det inte skulle finnas något mer efter döden, så kommer vi ju ända aldrig att märka det och ingen kommer hinna säga:
- Vad var det jag sa !? 

Så vi har den tid vi har här denna gång, det är lika bra att börja direkt med det man verkligen vill, både unga och gamla hundar kan lära sig engelska, linedance & fridykning och det går att gå upp tidigt fast man inte behöver.

Varje sekund och varje minut kan gå förlorad men de kan också användas till att ta dig steg för steg mot drömmar och mål.

Tiden kan bli stress och det finns de som hyperventilerar om man bara antyder något i detta ämne. Men jag vill hellre se det som anledning. Anledning till att jag kan säga nej. Jag kan säga nej till saker, inbjudningar & andra saker OCH jag vet varför. Tiden är min & jag är lugn & vet varför jag väljer att göra eller inte göra.

Jag påstår att vi kan bli mycket effektivare om vi använder tiden rätt.
Utan att träska in på carpe diem och andra velouruttryck, så finns det en poäng med att lära sig fokus. Gör det du gör nu och gör det andra sen. Det räcker med ett inre beslut eller en liten ”to-do-list”... och samma här som innan, du vet själv varför du gör en sak nu och en annan sen. Du vet varför.

Känner att jag blev lite djup här, men mitt i bokskrivande och varumärkesutveckling, så behövde jag bara få ut det. Hoppas ni också fick ut något...