Det är så lätt att gå och oroa sig, fastna på små hinder & fastna på stora hinder. Jag märker att ju mer jag tänjer gränser & sysslar med det jag brinner för, desto mer utmanas jag av "världen". Det dyker upp nya motstånd när jag gör nya saker - logiskt, men ovant. Då gäller det att veta att just detta händer & att det kommer att hända ännu mer om jag fortsätter. Hm, jag vill inte påstå att jag är masochist, men känslan att övervinna hinder nu när jag vet varför de är där, är så Go.
Jag vet att jag är rätt, på rätt plats & på rätt väg när det känns lite nervigt. Jag är säker på vilka mina talanger är & vad jag vill, så jag lägger ner att oroa mig & gör istället. Ett steg i taget & en lösning i taget. Å ser man på sitter inte Duffy & tycker så hon med i fåtöljen hos Skavlan - Jo...Se själv...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar